onsdag, juni 27, 2012

Vad tror vi egentligen?

"Om ni inte ägnar varje vaket ögonblick åt att radikalt omvärdera hur världen är beskaffad, om ni inte oavbrutet jobbar på att bryta ner den gamla världsordningens kadaver, då har det varit en bortkastad dag."   /Douglas Coupland: Girlfriend in a Coma För många människor är tron på Gud något som ger säkerhet, visdom och gemenskap. Att känna samhörighet med andra, att ha Gud gemensamt kan ge ro i det kaos som är nuet. Men för vissa är det tvärtom. Gud kan man inte ta på eller bevisa. Det enda sättet att skapa lugn i kaoset är det verkliga nuet. Det som går att peka på och säga att det finns och fungerar. Jag inte på Gud, men beundrar de människor som kan förlita sig på att allt inte är bevisbart, att man genom sin tro accepterar. Men tro är inte rationellt, det är inte logiskt och det är inte konkret. I filmen Tro, Hopp och Kärlek spelar Edward Norton katolsk präst. Han sammanfattar tron på ett intressant sätt. ”Vi människor har valt att förena oss och vi möts i vår församling för att stötta varandra, söka tröst och kärlek. Den gemenskapen kallar vi Gud.” Är Gud något som vi människor har uppfunnit eller har Gud skapat människan? För de som tror är svaret enkelt. Gud skapade människan till sin avbild. För mig som inte tror är svaret det motsatta. Vi har skapat Gud för att sätta namn på en gemenskap större än mänskligheten. Tro borde handla om kärlek, gemenskap, vänskap och samhörighet. Men i så många fall är det inte så. Vilka krig har inte handlat om religion? Hur ofta handlar inte terrorism och fanatism om religion? Att kriga i Guds namn, att döda i Guds namn är så vanligt att det borde skrämma vilken troende eller icke troende som helst. Hur kan man försvara ond bråd död med Gud? Då har ju allt det som Gud borde stå för raderats. Är religion en generationsfråga? Är det de äldre som hänger kvar vid sin tro på Gud? Det enkla svaret skulle vara, ja. Jag hörde att fler ungdomar tror på Britney Spears än på Gud och i Dagens Nyheter redovisades att fler ungdomar känner igen McDonalds-symbolen än korset. Men sen fick jag en uppgift som tyder på det motsatta. Allt fler ungdomar väljer att vara med i ett trossamfund. Världen accelererar och dagarna går allt fortare. Arbetet stjäl vår tid, vänner att träffa, familjen ska umgås. Den där tiden för oss själva finns inte. Samtidigt är villa, vovve, kanelbullar, skogspromenader och lugna hemmakvällar populärare än någonsin. Vi vill ha det skönt, vi vill ha det lugnt, tryggt, vi vill ha det som de hade det förr – när dagarna kändes längre och tiden räckte till. I allt detta finns det också plats för religion. I listan över saker som de äldre generationerna företog sig fanns kyrkobesöket på söndagen. Men det finns så mycket mer att tro på idag. Vissa tror på sig själva, andra tror på budskap i musiken, andra tror på sin favoritförfattare. Icke-globaliseringen är hjärtefrågan för många, medan allt fler tror på en värld utan gränser. Vi tror på marknaden och vi tror på kollektivet. Någon tror på ödet och andra tror inte alls. Gud har blivit en symbol bland många – men han/hon är bland de äldsta och lär hänga med länge än. Någon frågade mig om allt behöver bevisas. Jag svarade ja! Då ombeddes jag att förklara hur universum hänger samman och det kunde jag inte. Någonstans måste vi alla sätta gränsen för vad vi ska tro och inte tro. Jag kan inte tro på Gud, men jag kan acceptera att ingen människa kan bevisa hur vår planet hänger ihop i det stora och oändliga som är universum. Den som är troende accepterar att tro på jungfrufödsel, uppståndelse och den heliga Ande. Jag accepterar det, så länge som de troende faktiskt accepterar oss andra som inte tror.

Choklad är nyttigt = Sant

Om du sitter på jobbet en sen kväll på grund av den där rapporten som måste bli klar till imorgon, när du i själva verket är så trött att du helst vill bunta ihop en hög papper och använda som kudde, eller du är så hungrig att magen fullkomligt vrålar efter något gott. Ät lite choklad. Eller rättare sagt ät mycket choklad. Hur många gånger har man inte läst och hört att man ska äta nyttigt? Grönsaker och frukt brukar ständigt nämnas som det absolut bästa du kan stoppa i dig. Om du fastnat för dessa sundhetstips och bestämt dig för att vara precis så duktig och hälsosam som man vill få dig att vara, ja då ska du äta choklad. Choklad är nämligen en grönsak. Choklad utvinns ur kakaobönan. Bönan kommer från kakaobusken. Bönor är en grönsak. Socker utvinns ur sockerbetor. Betan är en grönsak. Alltså – bönan och sockerbetan är en grönsaker vilket gör att choklad till största del är en grönsak. Om vi sen går vidare får vi konstatera att choklad är lite mer än en grönsak. Den har även andra fantastiskt nyttiga egenskaper. Choklad innehåller också mjölk. Mjölk behövs för att bygga upp skelettet. Särskilt kvinnor uppmanas att inta mycket mjölk för att inte drabbas av skelettsjukdomar på äldre dar. Mjölk är bra för tänderna, vad kan vara enklare än att stoppa i sig lite choklad för att motverka karies? Mjölk innehåller protein som gör dig stark och pigg. Alltså – choklad är bra för hälsan. Russin, körsbär och jordgubbar doppade i choklad räknas till frukter. Frukt ska du äta mycket av och därför bör du äta chokladdoppade frukter så ofta som möjligt och äta så mycket du har lust till. Choklad är också en populär efterrätt vilket gör att choklad är mycket bra mot stress. Se själv: Stressed omvänt blir desserts. Att choklad dessutom innehåller samma substans som utsöndras i kroppen vid förälskelse talar för ett stort chokladintag på arbetsplatsen. Kanske blir du så förälskad i ditt arbete att du glatt skriver rapporter på nätterna.

fredag, oktober 21, 2011

Arbetsvillkor

Har inga direkta problem med LAS faktiskt. Men inser att det kan bli problematiskt i de mindre företagen om man råkar anställa 'fel'. Tycker det är ur det perspektivet man ska närma sig frågan och då se på mer flexibla regler för anställning. Att ha trygga arbetsvillkor är bra. Men självklart ska också små företag känna sig trygga.

En annan sak har jag dock problem med och det är 'tvångsanslutningar' till fackförbund, när facket går in och kräver kollektivavtal för anställda. Jag är helt för att parterna på arbetsmarknaden förhandlar löner och villkor, men parterna kan vara både arbetstagarorganisation med arbetsgivarorganisation OCH arbetstagare med arbetsgivare.

Sänk rätt skatter

Jag håller med Anders Borg i resonemanget att skatten ska fortsätta sänkas men att vi ska sänka rätt skatter. För min del, utifrån mitt perspektiv att allt fler ska kunna leva på egen försörjning, så är det helt rätt att prioritera fortsatta jobbskatteavdraget samt höjd brytpunkt för statlig skatt.

För den som har små marginaler är låg kommunalskatt och jobbskatteavdraget den bästa vägen för mer av egenmakt och frihet i vardagen. Att fler ska kunna stå på egna ben och leva av egen kraft måste vara utgångspunkten för vår politik.

I Stockholm bor de allra flesta som betalar statlig skatt. Det handlar inte om miljonärer utan om vanliga människor med vanliga jobb. Att fortsätta lätta på skattebördan för dessa människor är en bättre prioritering än att sänka skatten för dem som tjänar allra mest.

Jag är ingen anhängare av värnskatt. Den slår hårt mot dem som satsat på utbildning och blir en tröskel för den som siktar på att jobba mer, tjäna mer och utvecklas. Men, den statliga skatten slår mer fel och det är den som ska prioriteras före avskaffad värnskatt.

Om vi fortsätter höja brytpunkten för statlig skatt kommer den så småningom möta värnskatten vilket skapar ett utmärkt tillfälle att slå ihop dessa till en och därmed få bort den ena. Det känns smart!

Jämställdhet på riktigt

För en tid sedan läste jag om ny forskning som pekar på att kvinnor födda på 70-talet kommer dö i stressrelatade sjukdomar i större utsträckning än tidigare generationer. En av anledningarna är att dessa kvinnor jobbar heltid och sen kommer hem och gör ytterligare en heltid hushållsarbete.

Jag vill inte generalisera och säga att det i alla fall är så här, men det är så här och det är ett problem. Jag tror att allt fler hushåll blir jämställda, men inte samtliga. I många fall lever gamla mönster kvar och eftersom jag inte är forskare kommer jag inte spekulera i varför. Däremot har jag en åsikt om detta, jag anser att ett parti som Moderaterna bör kunna ta ställning mot den här ojämställdheten, lyfta frågan och diskutera och ta ställning mot.

Mycket görs som skapar möjligheter för familjer att få mer tid och avlastning i vardagen -jobbskatteavdraget som ger mer i plånboken och mer egenmakt. RUT som kan användas för att frigöra tid och ork för människor efter långa arbetsdagar. Flexibel välfärd som gör att vardagens olika delar kan fogas samman bättre.

Men det finns också saker som inte löses med politiska åtgärder. Fördelningen av hushållsarbetet är en sådan sak. Men även om inte detta kan lösas med politik så måste politiker ha en åsikt. Min åsikt är att jämställdhet ska gälla hemma. Allt annat är fel.

fredag, oktober 14, 2011

Och så det här med flexibilitet

Kanske har du sett i media att Stockholms stad under nästa år ska kartlägga öppettiderna inom förskolan. Anledningen till detta är främst att Stockholms föräldrar ska kunna se hur förskolorna har öppet för att kunna välja den som passar familjen bäst.

Samhället förändras och människor jobbar inte längre på exakt samma sätt som förr, i dag jobbar de flesta heltid, och i takt med att samhället förändras måste också stadens välfärdstjänster till stockholmarna anpassas efter detta.

Det handlar om förutsägbarhet - att stockholmarna från dag till annan kan vara trygga med vad som gäller. Jag tror dessutom att det måste finnas fler förskolor med generösare öppettider för att möta stockholmarnas behov.

Precis som finansborgarrådet Sten Nordin skrev på sin blogg i går : "Jag tycker inte att föräldrar i Stockholm ska behöva lämna jobbet i förtid för att hämta barnen, eller tvingas till semester och tjänstledighet för att förskolan har stängt."

Nu kartlägger vi öppettiderna och därefter redovisar vi resultatet i Jämför service på stockholm.se. Då kan föräldrar se och göra val utifrån de öppettider som passar familjen. Troligen kommer kartläggningen också att leda till att de eventuella fall som förekommer där förskolor inte har öppet som de ska uppdagas. Det finns regler och jag tror att de följs, men det måste säkerställas att de följs så att stockholmarna får den välfärd de betalar skatt för.

Arbetslinje, egenmakt, kvalitet

Egentligen är det ganska enkelt - om människor vill jobba mer så är det positivt. Inte bara för att den enskilde får mer makt i vardagen utan också för att detta skapar kontinuitet på välfärdsområdet där tex äldre stockholmare då oftare får möta samma personal på omsorgsboende eller i hemtjänsten. Arbetslinje, egenmakt och kvalitet. Rätt så moderat tycker jag...

Och när nu Stockholm som en av Sveriges största arbetsgivare ska erbjuda dem på ofrivillig deltid att gå upp till deltid så gör vi just detta utan krav på att små företag ska följa efter. Kommunen kan som stor arbetsgivare organisera sig så att det funkar. Exakt hur detta omvandlas i praktiken kommer nu stadens tjänstmän att se över. Möjligen kommer vissa heltider innebära att man då får jobba i olika enheter för att fylla en heltid. Färre fast anställda ser jag inte som en konsekvens. Däremot ser jag att det till exempel inom äldreomsorgen kan leda till större kontinuitet och kvalitet i arbetet. De äldre kommer i ännu högre grad att kunna få möta samma ansikte bland personalen.

Om människor får större möjligheter till egenförsörjning så minskar skattebördan på annat håll. Det vinner samhället totalt på. Men mest vinner den enskilde som får mer makt över sin tillvaro.

Läs artikel på svd.se om Stockholms stads budget 2012 och om att alla på ofrivillig deltid ska erbjudas heltid.

måndag, oktober 11, 2010

Ska det vara så svårt

Jag är så jäkla glad att jag bor i Stockholm. I somras blev jag dålig - har efter det genomgått hur många undersökningar som helst och vid varje tillfälle fått ett mottagande av Stockholmsvården som varit fantastiskt. Jag har träffat läkare, sjuksystrar, provtagare, röntgenpersonal osv osv - dessa människor har i alla lägen varit professionella och samtidigt oerhört trevliga. Och när jag blev dålig kom jag dessutom till läkare omedelbart.

Men så är det uppenbarligen inte överallt. En nära släkting som av sin optiker fått påpekat att hon troligen har starr - hon ringde sjukhuset och fick tid nästa sommar. Nästa sommar!!! Ärligt talat så är det ju löjeväckande. Om man mår sjuk ska man få träffa läkare direkt - hur svårt kan det vara? Det kan inte komma som en överraskning för något landsting att äldre människor får problem med starr. Och för en äldre människa är varje dag värdefull - men kan inte vänta närmare ett år på att få vård.

Så olika det kan vara. Landstingen borde titta mer på varandra och lära av varandra. Men utöver det så bör alla landsting utgå från att ge snabb respons till människor som mår dåligt. Allt annat är ICKE GODKÄNT.

För mig var det självklart

För några år sedan var jag på Humorgalan. Galan är ett samarbete mellan Unicef och TV4 och syftar till att få fler människor att bli världsföräldrar. Direkt efter galan anmälde jag mig som världsförälder. Din handling - betala in en fast summa varje månad och pengarna går sen vidare till stöd för barn över hela världen. Ansträngande? Knappast va - Unicef är dem som gör jobbet och du kan känna dig stolt och glad över att du också gör något för andra. Det kan handla om att bygga skolor, bygga barnhem, stödja barn i den direkta katastrofen eller vaccin för att motverka dödliga sjukdomar.

Jag har full förståelse för att många tvekar för att bli fadder och liknande - det är klart att om man åtar sig det så vill man göra ett bra jobb. Risken är att fadderbarnen får vänta förgäves på brev från Sverige och det önskar man väl ingen. Så mycket bättre då att bli världsförälder. Det tar ingen tid och det ger så mycket.

Dessutom, tack vare detta så påminns jag då och då om att värdesätta dagen. Tänk ändå vilken tur jag haft - min fine son mår bra och vi har ett toppenliv tillsammans. Jag har mina vänner, mitt jobb och mitt hem.

Bli världsförälder du också - du kommer inte att ångra dig.


unicef.se

fredag, augusti 27, 2010

Så bygger man hus Carin

Med anledning av presentationen av vårt valmanifest undrar Carin Jämtin i en presskommentar varför Sten Nordin inte i valmanifestet förklarar hur man bygger både hyresrätter och bostadsrätter ("Sten Nordin säger att han vill bygga både bostads- och hyresrätter, men inget om hur."). Jag tänkte därför ta tillfället i akt att förklara byggprocessen för att klara ut detta.

Först av allt så måste det finns en bit mark och någon som vill bygga något. Den som vill bygga kallar vi för byggherre, men en byggherre kan lika gärna vara en kvinna. Byggherren pratar med den som äger marken och berättar om sin idé om ett hus. Om det är staden som äger marken behöver byggherren en markanvisning, ett slags avtal om att byggherren får ensamrätt att föreslå ett bygge på platsen. Ibland köps marken i stället.

Byggherren pratar med en arkitekt som ritar ett förslag på hur huset kan se ut. Om staden redan bestämt vad som kan byggas på platsen och förslaget stämmer överens med det, ja då kan byggherren söka ett bygglov. Om förslaget inte stämmer med stadens idé, eller om det inte finns en sådan tanke för platsen, måste byggherren be staden göra en detaljplan. Då frågar staden alla runtomkring vad de tycker om byggherrens idé. Det kan ta lite tid, men oftast blir man överens om vad som är bra på platsen. När byggherren fått sin detaljplan, då kan han eller hon be om ett bygglov.

Bygglovet säger vad staden och byggherren kommit överens om kan byggas på platsen. När byggherren ska börja bygga tar han eller hon dit en massa olika maskiner och börjar gräva för att lägga en grund så att huset står stabilt. Ibland måste man spränga, ibland måste man påla, men det viktiga är att grunden ligger ordenligt. När byggherren fått grunden klar så börjar byggjobbarna sätta dit väggar. De kan spikas ihop på plats eller komma färdiga från en fabrik.

Om huset ska ha flera våningar behövs trappor och flera bjälklag. Ofta används stora kranar för att lyfta upp allt material. När byggherren fått dit taket och satt in fönster i väggarna så kan de börja inreda. Det dras rör för vatten och ledningar för elektricitet, golv läggs och väggar tapetseras. När alla är klara med alla arbeten så kan människorna flytta in i sina nya hem.

Så byggs både bostadsrätter och hyresrätter.

På Sten Nordins blogg skriver han mer om Moderaterna i Stockholm stads valmanifest "Ett tryggt Stockholm där människor kan växa av egen kraft"

lördag, maj 29, 2010

Målet för barngruppernas storlek står fast

I dag skriver flera medier, bland annat SvD om förskolan och barngruppernas storlek. Med anledning av detta har Sten Nordin i dag skickat ut en extra Veckodagbok med resonemang om kvalitetsuppföljning och om barngruppernas storlek.

Ur veckodagboken:
...jag vill göra det tydligt och understryka för alla de föräldrar som har barn i förskolan att de inte ska behöva känna någon som helst oro för att vi ska släppa iväg förskolegrupperna att växa utan styrning. De tak för barngruppernas storlek som kommunfullmäktige i Stockholms stad antagit kommer att ligga fast även efter valet om vi får förnyat förtroende från stockholmarna.


Här kan du läsa hela Stens veckodagbok om förskolan.